Kategoriarkiv: Funderingar under en björk i Sverige

Förgätmigej……

frgetmej_ej_2

Det händer mycket nu i naturen då sommaren kom så plötsligt i Norra Sverige, eller den kommer nog alltid lika plötsligt här uppe. Det händer mycket överallt nu, när alla vaknat från vintedvalan. I Stockholm har det brunnit en hel del då några kom på så här på försommaren, att protestera av någon anledning, som ingen vet vad det handlar om egentligen. Vissa påstår att det beror på polisbrutalitet och andra på politiska orsaker så som arbetslöshet osv.

De som tar till sådana metoder är i mina ögon brottslingar och inget annat, då jag inte tror på att våld löser något. Alla dessa bränder på skolor, förskolor samt bilar försämrar bara läget ytterligare i landet, då det kostar otroligt mycket pengar att återställa allt. Sådana här händelser ger också dålig reklam för de förorter där det händer och även för hela Sverige.

 

Jag för min del väntar på att bli farmor i vilken dag som helst. Det är en spännande väntan, fast jag nu inte gillar att bli farmor till namnet. Farmor låter i mina öron så gammalt av någon anledning, så jag har sagt till min son att jag vill nog bli kallad för ”mommo”, men det återstår att se om jag får min vilja igenom, när barnbarnet får bestämma. Jag kanske får heta ”fammo” och det låter lite mjukare och lite yngre. Det är i för sig inte så vanligt att vara direkt purung då man blir mormor eller farmor så det är väl för mig att bara godta, att jag är på väg att bli gammal och godta allt som det för med sig. Skröplig har jag varit rätt länge nu på grund av min fibromyalgi, en sjukdom, som inte syns utanpå, men tar oerhört mycket energi. Jag skulle så gärna vilja räcka till och orka med alla mina barnbarn mera än jag gör, men hur än de är, så är de är ett underbart glädjeämne i ens liv att få följa dem födas och växa. Min sambo blev morfar häromdagen och han verkar ta detta med åldrandet mycket lättare eller så funderar han inte lika mycket över det hela, utan tar livet så som det är.

Det vackra vädret ute får det att spritta i kroppen och jag skulle vilja göra så mycket. Alla andra gör ju så mycket. Det planteras blommor, målas, grillas, görs utflykter och planeras semesterresor. Jag har begränsat mitt planterande av blommor till en enda blomlåda i år. Det är rekord för min del som alltid , då jag var frisk, drev upp massa plantor och hade balkongen eller trädgården full av blommor. Hela världen är dock full av blommor så jag nöjer mig i dag att vandra ute och se på dem i andras trädgårdar och i naturen. Jag har som hoppy nu, att fånga dem med kameran i stället och skapa vackra bilder av dem. Det är mycket lättare så, för då slipper jag både rensa och vattna rabatterna och ändå har min forna hoppy kvar i någon form.

Just i dag, vid skrivandets stund firas det mors dag i Sverige. Jag gratulerar alla mödrar för all del, fast jag är inte så mycket för att fira mors dag själv. Jag tycker att mors dag bör vara varje dag så som alla andra dagar, barnens dag, fars dag osv….. inom familjen där vi säger och visar varandra vår kärlek i våra vardagshandlingar. Det är ingen som blir gladare av att få en blomma eller en chokladkaka en gång per år, om man inte trivs eller har varandra i tankarna i någon form alla dagar. I för sig kan jag tänka mig att affärsmännen blir väldigt glada över alla sådana dagar om de får sälja mera. Det kunde de göra ändå, fast då alla dagar per år, när någon kommer på helt apropå, att ens nära skulle kanske kunna bli glad över en blomma eller något, när andan faller på.

Just i dag, denna dag skulle jag vilja ge en blomma till alla som har det svårt i någon form, eller de kanske skulle bli gladare över något annat? Det kanske vore bättre att fråga vad var och en skulle uppskatta och bli glada över, om det sedan var något litet, för det är väl tanken som räknas och inget annat?! Jag sänder många varma tankar till alla som bor i förorter i dag, till mig själv inräknad, för jag bor också i en förort, fast i Norra Sverige, och som sjukpensionär tillhör man inte de mest sedda samhällsmedborgarna. Jag är väldigt glad, att jag bor i Sverige ändå och har det sociala skyddsnätet och falla tillbaka på, då jag är sjuk. Det är visserligen svårare i dag att vara sjuk, än några år sedan, men har vi ändå ett slags skydd att falla tillbaka på. Den svenska polisen är inte heller så illa, de är fortfarande mycket snälla och vänliga och man jämför med poliserna i stora vida världen, där jag sett mycket annat.

 

En varm försommar kram till alla våra läsare här på Syjunta!

 

 

Våren är här.

 

Talghoxe_liten

Våren har nått Norden, mer eller mindre. Här uppe i Norra Sverige är det nog mindre, då det fortfarande känns kyligt i luften och det finns även några stora snöhögar kvar lite här och var. Det är ljuvligt få skåda alla vårblommorna som gjort entre och löven är också på väg, men det behövs värme för att de skall spricka ut

Gräsmattorna är mestadels bruna, men de håller sakta skifta färg till grönt, där solen kommer mest åt. Jag har en liten talgoxe som har sitt favorit träd precis framför min balkong. Han sitter där och sjunger så fort solen visar sig lite grann. Min katt har fått, med min sons hjälp, ett nät till balkongen så hon kan sitta och sukta efter denna sjungande talgoxe samt njuta av solen och den friska vårluften. Jag trodde aldrig att en katt skulle kunna njuta av ett balkongliv så mycket, som hon gör. Hon vill vara där ute, mest hela dagen nu.

Jag känner av våren i min kropp och min lust att göra fint hemma. Det kanske beror på viljan att bygga bo, som alla andra varelser i naturen nu, när sommaren närmar sig. Vi vaknar alla till liv då mörkret börjar ge vika och när ljuset tar över vår värld. Jag för min del tar i bara för mycket ibland och då kommer den stora tröttheten fram.

Vårtröttheten beror kanske på den långa vintern, men kanske även på att vill så mycket, när vi äntligen kan röra på oss ute. Jag vill helst vara både ute och inne och göra allt som jag inte kunnat göra förut. Solens strålar gör att allt syns så väl nu, även dammet och smutsen på fönsterrutan. Plantering av blommor både inne och ute är aktuellt nu, när de nu äntligen börjat grönska. Då snön lämnar marken kommer allt skräp fram och då ”måste” man städa också ute. Jag vill sitta och njuta av solen och vandra i skogen och se våren komma bland blommor och djur, samt träffa alla mina vänner som jag inte träffat på ett tag. Sommar stället väntar också på att få påhälsning. Hur skall jag hinna och orka allting innan hösten är åter här ?

Våren är kanske också en tid för vemod och saknad efter något, vad det nu är. Vi söker kanske efter partner eller bara kärlek i någon form. Det kanske handlar om att få uppleva det vi inte fått på ett bra tag, då mörkret och kylan tog över vårt liv. Vi är som ystra kalvar som kommer ut till sommarbete.

Vi väntar, längtar och trånar efter värmen och sommaren, då vi kan gå barfota och bada i sjön. Tänka att kunna gå ut utan att ha på sig termobyxor, dunjacka, pälsmössa och kängor och få känna sommarbrisen mot vår hud. Snart, snart är nog sommaren här med alla blommor och grönskande skog. Med värmen kommer även myggor och alla andra kryp så som fästingar och snart suckar vi över hettan som vi saknar efter så.

Livet är helt underbart då vi har alltid något att längta efter och prata om. I Sverige pratar vi mycket om vädret allt jämt och det är inte ofta vi är nöjda över det som är just nu, det är alltid något som fattas eller som vi vill ha, mera sol eller mera regn och ibland även mera snö. Men nu är det vår och jag hoppas att alla kan njuta av ljuset och av alla under som naturen har att bjuda på just nu, och utan att göra för mycket på en enda gång. Stanna upp,se omkring och lyssna på fågelsång.Sitt på en sten i skogens famn och njut av att bara få vara här och nu.

humlan_redigerad-1

Snart är våren här.

 

 Milo_pskfjder_1_redigerad-1                                                                                             

Vi ser solen mer och mer och  fast kylan nu biter sig fast, åtminstone här uppe i Norrland, så är solens återkomst ändå ett litet löfte om att att våren är på väg. Vi passerade vårjämningsdagen den 20;de mars i år, det vill säga då dagarna blir längre än nätterna, för den riktiga  vårjämningsdagen sker i verkligheten några dygn tidigare än vi har den uppskriven i vår kalender. Snart firar vi påsk också och det är enligt våra traditioner vårens högtid.

Påskens färg är gul, och det grundar sig på, att det är solens färg sedan gammalt. Vi målar ägg till påsken för att hönorna har börjar värpa bättre på våren och äggen symboliserar vårens betydelse för återfödelse och fruktbarhet. Påsken är också en av de viktigaste högtiderna i Kristendomen. Jag födde min son på Påsken 1978 så för mig har Påsken stor betydelse bara grund av det.

Jag har på mina promenader ute försökt hitta flera vårtecken än bara ökad mängd av soltimmar.Jag gjorde även ett försök att gå en bit in i skogen för att hitta några vårtecken där, men då sjönk jag bara upp till midjan i snön. När jag väl hade lyckats kravla mig tillbaka på vägen från min snögrop bestämde jag mig att inte göra liknande försök förrän till midsommar nästa gång. Jag hittade till slut tecken på att solens strålar gör någon verkan ändå i form av lite smält snö på södersidan av snöhögarna. Ett vårtecken är också att fåglarna både syns och hörs mera, men sedan har jag inte hittat något mer. Här uppe i Norrland kan våren komma väldigt snabbt, när den väl sätter i gång, så fort att man knappt hänger med. Det känns ibland att vintern övergår snabbt till försommar och hoppar över våren i den formen som man har i Södra Sverige. Våren i Norrland firar vi oftast sittandes i snögropar och lapar sol.

När det gäller påsken har vi har många blandade traditioner kring den. En av dem bygger på en gammal folktro att påskkärringen flög med sin kvast till Blåkulla. I Sverige avrättades hundratals kvinnor på 1600 talet för att de antogs vara häxor,som åkte till djävulens gästabud, som hölls i en vackert gård som kallades just för Blåkulla. För att skrämma bort dessa häxor tändes det eldar och sköts gevär och det lever kvar i våra påsksmällare. Jag hoppas dock att slippa dessa smällare, som bara skrämmer våra husdjur. Våra moderna små påskhäxor är helt bedårande små varelser i sina söta förkläden och de behöver inte skrämmas bort. Jag tycker inte att benämningen häxa är något negativt i dag, utan det sympoliserar mera att kvinnan är stark och vet vad hon vill. Det var säkert även de gamla tiders kvinnor, som kallades häxor, starka och självständiga kvinnor som inte sågs med blida ögon. Häxor antogs äga övernaturliga krafter som inte var förenliga med kyrkans åsikter.

Det finns i dag de som kallar sig häxor, både män och kvinnor. De är människor som försöker finna tillbaka till en andlighet som baserar sig på jordens växtlighet, naturens rytmer, död och uppståndelse nästa vår. De iaktar naturen och försöker finna balans med jorden, som är på väg att gå under av all exploatering.

Jag iaktar också naturen mer än gärna och finner ro i dess sköte, fast inte är jag någon häxa för det, tror jag. Det finns inget så underbart som just våren, då naturen vaknar sakta men säkert till liv igen och vi med den. Människorna börjar röra på sig ute mycket mer och även våra tungor lossnar så vi pratar och umgås mycket mera med varandra. Det viktigaste samtals ämnet så här års är nog vädret och vår längtan efter värme och grönska. Snart, snart så händer det, att våren är här!

gul_kopierad

Jag önskar er alla Glad Påsk och mycket sol och värme.

Väder

vder_3

Vi pratar gärna om vädret i Sverige eller det kanske är ett ämne som omhandlas lika flitigt i alla länder, när vi inte har annat att prata om. Det är lite känsligt att prata allt för mycket om sig själv och hur man egentligen mår för man kan antingen blir uppfattad som för gnällig eller för skrytsam eller för egoistisk. Frågar man den man möter, hur personen har det, kan man uppfattas som för nyfiken och närgången.

Vädret är ett neutralt ämne, där det inte ingår några polistiska åsikter, när vi inte kan påverka vädret, fast ibland undrar jag om vi ens kan påverka politiken. Politikerna gör nog som de vill, när de väl fått makten i sina händer, fast det kanske gäller bara diktatorer. Jag tror att det finns nån slags dikatorer bland alla politiker ovsett vilken slags politiker de är.

Makt är ett underligt fenomen som kan förvandla den bästa till att börja lida av maktfullkomlighet och vilja styra alla med hela handen.

Gällande väder så har vi haft en omgång vårlikande väder här i Norrland med många plusgrader och sol. Vi hade takdropp och fåglarna vaknade också äntligen till liv. Det var helt underbart att få se solen efter många månader i mörker. Just nu upplever jag som sjukskriver ett enda mörker i Sverige på den politistiska fronten utan hopp om vår. Sjuk är det samma nästan som vara död då det lilla man får, trots efter många års skattebetalande, så att pengarna knappt räcker till ett skäligt levnadsnivå.

Jag vet faktiskt inte om det ens finns något som heter skäligt levnadsnivå längre. Ordet skäligt har nog tappat innebörden. Skälig har flera innebörd så som rimlig, lagom, rättvis, överkomlig, billig, motiverad, tillbördig, vederbördlig. I dag tror jag dess innebörd är enbart billig. Den som inte kan arbeta skall vara så billig som möjligt för samhället och billigast är man nog som död. Rättvisa finns det knappas i ordet skäligt längre och lagom är också bortblåst om man inte har råd att köpa sina mediciner. Lagom död kan kanske vara innebördet i ordet skälig i dagens samhälle. Lagom död är man då man inte behöver något för att leva något så när normalt liv. Motiverad blir man knappast av den skäliga levnadsnivån som sjuksriven i Sverige i dag, fast vad kan motiver en sjukskriven till. Jag är nog ändå av någon anledning hittat ändå ett något så när överkomligt liv. Jag har dagar då jag inte fungerar alls och sedan dessa dagar då jag orkar skriva och tycka, och de är dessa ”tycka-dagarna” jag lever för även då jag ligger utslagen i vidrig värk och kräks.

Vädret vände i dag till att bli full vinter igen. Det är full snöstorm ute och fåglarna sitter djupt inne i skogen och håller näpp. Jag klarade mig från att få svårt värk denna gång, värk annars brukar slå till när det blir lågtryck. Det kanske är föregående dagarnas förtjänst då vi fick sol och värme. Jag tror att alla sjuka skulle må mycket bättre och bli mera motiverade och verdebörliga om samhället sänkte mera värme genom att synligöra oss och vårt lidande bättre. Ingen blir friskare av att bli piskad och nedtryckt. Alla sjuka skulle må bättre om de fick möjligheten till att medverka just då de kan och orkar utan bli dömda som bluff. Ibland orkar jag vara ute och gå en promenad, ibland orkar jag handla och vara som alla andra, men ingen vet vad jag gör då jag inte syns i samhället.

Jag ser framemot våren och sommaren då ljuset återkommer helt och fullt och då vi kanske också får lite värme. Jag ser framemot också en eventuell förändring i synen på oss sjuka, som kämpar i det fördolda, ofta mycket ensamma…….

Alla Hjärtans dag.

hjrta

Vi firar Alla Hjärtans dag den 14 februari. Det är dagen jag aldrig glömmer, för jag födde min dotter då för  drygt 30 år sedan, så för mig är det är helt och slätt min dotters födelsedag just den dagen. Jag har nog aldrig firat Alla Hjärtans Dag på så sätt som den tänkt till att firas med hjärtan och rosor samt sökande efter en partner och undrar i min stilla sinne hur många gör det i Sverige.

Affärerna svämmas av Alla hjärtans-Dags -kort, rosor, chocklad, hjärtan och allt som kan knippas ihop med kärlek. Hur denna dag uppstod förklaras på följande sätt i Wikipedia; ”Alla hjärtans dag firas den 14 februari varje år och har sitt ursprung i traditioner som uppstod kring helgonet Sankt Valentin under medeltiden i Frankrike och i England. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.

Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver.”

Det vore underbart om vi kunde ta Alla Hjärtans Dag som vårtecken då fåglarna sökert efter sina parner i mitten av februari, men här uppe i Norr tror jag knappt de gör det ännu, då vi har över en meter snö och fåglarna kämpar för fullt med att överleva kylan. Kärlek kan alltid värma,även fåglarna, men vid den tiden, då det råder brist på mat, är nog inte det rätt tillfälle att börja tänka på utökningen av släkten ännu. Det är dock en rolig tanke att fåglarna också kunde skicka små kärleksbrev till varann med hjärtan på, när de söker efter en ny partner i stället för att sjunga och visa sina vackra fjäderdräkter, som hanarna gör.

Jag har för min del aldrig fått ett brev med hjärtan på, men jag kanske är för gammal för den traditionen fanns inte när jag var ung. Valentino hade jag hört talas om, men han har nog inte något med Alla Hjärtans dag att göra för han var en italiensk modedesigner. Alla tradioner bär med sig också en slags mode, vad som gäller just i dag, hur man skall fira dessa dagar. Affärsmännen är duktiga på hitta på nya saker vi skall köpa för att kunna fira enligt senaste mode. Jag vet inte vilken klädsel gäller på Alla Hjärtans dag, men saker kring firandet finns överallt. Rosförsäljningen ökar kraftigt i mitten av februari. Rosor bär dock inte samma symbolik i alla länder för, som jag vet, så är de tex i Brasilien så kallade begravningsblommor.

Alla Hjärtans Dag kunde också vara en dag då vi tänker på alla med hjärtsjukdomar, som är en av de vanligaste dörsorsakerna i världen. Vi kunde då skänka alla pengarna, som vi tänkt att köpa hjärtan, rosor och chocklad med, till hjärtforskningen. Jag skall dock inte vara för allvarsam nu, alla hjärtans dag är kärlekens dag och var och en gör som man vill med sin kärlek. Mina tankar går i vilket fall till min dotter, som fyller år denna dag. Ha en underbar Alla hjärtans Dag alla där ute och grattis Helena, vår redaktör, på din födelsedag !!!!!

Duktigthets komplex

 

Det hände häromdagen i hissen då jag plötsligt fick insikten om att jag är nog på väg att bli gammal på riktigt. Det var en yngre dam med sin åldriga far som åkte ner samtidigt med mig i hissen när hon uttalade orden ” så duktig du är” för att jag hade svarat på henne fråga precis innan att jag skulle åka till stan med bussen. Jag undrade i mitt stilla sinne vad det var som gjorde mig så duktig i den situationen när jag mig veteligen har åkt buss så många gånger tidigare i mitt liv.

När dottern följde sin far ut ur hissen hörde jag de orden igen, fast riktade till hennes far, denna gång. Han var ju så duktig när han gick ur ur hissen alldeles själv!? Jag blev verkligen betänksam över när detta hade hänt att jag blivit så gammal, att jag blev duktig av att klara mig själv.

Det är egentligen så vi säger till barn också att de är så duktiga när det kan tvätta sina händer själva, äta själva osv…vi ger dem beröm för alla små framsteg de tar i lärandets väg, men jag vet inte om ordet ”duktig” är så bra ord egentligen i sammanhanget. Ordet känns på något sätt fel, fast det nog är meningen att barnet skall känna sig stolt av ha klarat av en ny sak.

Jag för min del har kunnat dessa saker länge och kan absolut inte känna mig stolt av att klara av dem nu också eller det kanske jag borde, så gammal som jag är och borde kanske inte klara av normala saker längre. Jag vet inte var gränsen går att man blir så gammal att man blir ”duktig” av att göra det man brukar klara av göra i vanliga fall. Jag tycker att jag borde åtminstone ha tappat den förmågan innan och kanske kommit på ett nytt sätt att klara av det igen. Det har jag visserligen gjort, tappat förmågor tillfälligtvis i mitt liv då jag gick in i en utmattningsdepression och fick börja om, men det var inga nya förmågor utan att jag fick återta mina gamla förmågor som jag egentligen kunde men inte orkade en period.

Att jag hamnade i en uttmattningsdepression berodde nog till stor del på att jag verkligen varit väldigt ”duktig flicka” hela mitt liv innan. Att vara duktig är för mig att aldrig tänka på sig själv och alltid bara tänka på andra, att härda ut, bita ihop och gå på, hur svårt än livet är, att aldrig knäa, att alltid vara glad och stark utåt sett samt att aldrig klaga. Att vara duktig är inte numera för mig att vara mänsklig med svagheter.

Jag undrar hur ordet duktig påverkar barnen eller de kanske inte tänker på ordet som sådant så mycket, utan de hör mammas eller pappas uppskattande röst som bär dem vidare att försöka igen och igen tills det lärt sig att klara av en ny sak som de kanske tränat så mycket på, men de har också fått misslyckas på vägen. Det är kanske bedömningen av misslyckandet som betyder mest i sammahanget, att få misslyckas och ändå få känna sig stolt för den man är och det man gör, att bli älskad även då man är ledsen och arg.

Alla orden får betydelse av tonen i röstläget hur de sägs. Ordet duktig kan också sägas på många olika sätt och det ordet som jag hörde i hissen hade nog en klang som förminskade mig, för jag tror inte att jag hade regerat på det så mycket annars eller så hade jag en dag då mitt åldrande fanns i mina egna tankar och reaktionen kom därefter på vad damen sade utan att hon menade just något speciellt med det.

 

Gott slut och gott nytt år!

 

 

Det gamla året drar nu sina sista skälvande suckar och många känner kanske vemod. Jag personligen har haft en mycket händelsrikt år, då mitt livs väg har gått på sidorna av Atlanten under året. Allt har, enligt mitt sett att se på livet, sin mening och allt händer för att jag skall växa som människa, men sedan är det upp till mig om jag verkligen växer och tar lärdom av de erfarenheterna livet ger mig.

För mig var det stort, att våga ta steget och flytta och prova ett liv i ett annat land. Jag gav mig själv ett löfte, innan jag for, att jag fick återvända om det inte kändes bra i förlängningen och så blev det också. Det är spännande och helt magiskt att få uppleva en helt ny kultur och framförallt att jag att fått rå om mitt älskade barnbarn två hela år. Det krävdes mod att även våga återvända tillbaka till sitt gamla land, då jag hade gjort mig av med allt jag ägde och hade innan jag reste till Brasilien, men mina barns stöd och hjälp klarade det sig också.

Livet består ständigt av nya beslut, nya upplevelser, kärlek och smärta. Jag tillhör inte den sorten vars liv bara flyter stilla fram utan det mitt liv gungar oftast på höga vågor upp och ner. Det kommer säkert en tid för mig också då livet lugnar ner sig med ålders rätt då jag inte längre orkar hitta på några nya äventyr utåt sätt, men inom mig kommer jag alltid att låta min fantasi bära iväg mig till något nytt.Det nya kan te sig skrämmande ibland och speciellt det nya året, men det kan också kännas spännande. Det blir spännande få se vad som väntar bakom nästa hörn. Jag ser framemot att få uppleva nya barnbarn och att få rå om de barn och barnbarn jag redan har.

Min ständiga värk gör mitt liv något komplicerat då den sätter hinder för det jag vill göra, men jag är tacksam att jag har begåvats med en stor fantasi, som bär mig även då jag har det svårt. Min stora fantasi kan även krångla till mitt liv då den kan ibland göra att saker ser värre ut än de egentligen är. Det gäller att ha inre dialog hela tiden så att jag stannar på jorden och inte låter min fantasi flyga iväg på fel spår. Det gäller med andra ord att stanna upp då och då och reflektera och landa i nuet, bara vara i det som är här och nu.

Just nu har vi passerat det värsta mörkret här i Norden och ljuset är på väg att komma tillbaka. Det finns inget så fantastiskt att få se solen igen. Vi nordbor får verkligen uppleva djupet i mörkret på ett konkret sätt då vi lever nästan helt utan solsken i november. I december gläds vi över snön som kommer och lyser upp vår tillvaro trots den fotsatta kylan omkring oss, men solens ankomst gör att vi börjar sakta vakna till liv igen på riktigt och vi får hopp om bättre tider då vi kan åter igen vandra i solens dal.

Hur än det nya året blir för min del så vill jag tacka livet som gett mig så mycket…av både smärta , glädje och kärlek ja av allt som hör livet till. Jag önskar er alla en god fortsättning för det gamla och

det nya – 2013

kseri__nyr_2

 

Jag önskar er alla en fröjdefull jul.

frjdefull_jul 

Julstressen ökar vad närmare julen vi kommer. Det är nästan omöjligt att handla i affärer då det är så mycket folk att man bara vill börja slåss för att kunna ta sig fram mellan hyllorna. På parkeringsplatserna är det också fullt och folk har bråttom med sina kassar och julgranar som skall packas in i de redan överfulla bilarna.

Jag är klar med allt inför julen, men jag måste ändå trängas i affärerna för att få en liter mjölk då och då eller hämta ett paket som någon vänlig släkting har skickat. Senast, när jag var på posten, var det tjugo före mig i kön och det var trångt om utrymme där vi stod och väntade. Luften fylldes av suckar och barnagråt. Denna eviga väntan i köer och trängseln gör alla otåliga och trötta.

cooptomteJultomtarna finns också där mitt i vimlet i något hörn, dit barn kan gå och göra sina små önskemål om julklappar. Barnens ögon tindar och blygseln inför den rödklädda figuren får ett litet finger hamna i mun. Alla har inte tid att stanna hos tomten, men på något sätt sprider det ändå glädje mitt allt kaos att se denna figur sittandes där i sin luva och skägg. Den synen ger oss ett löfte om julefrid som är på väg. Vi skall bara handla lite mera mat, lite flera julklappar , städa, baka och feja.

Vår vinterväder verkar också ha bråttom i år, det har snöat mycket och tidigt år. Här uppe i Norr blir det garanterat vit jul i år. Jag är inte så förtjust i kylan efter ett par års vistelse i värmen i Brasilien, men snön gör världen så mycket ljusare, mjukare och vackrare i vintermörkret.

Julfriden börjar nog inte hos de flesta förrän tomten har varit på besök, det är först då alla kan sätta sig ner och njuta av allt de har omkring sig, släkten, vännerna, sina kära, då de kan njuta av julklapparna, maten och alla goda dofterna.

Mitt i alla denna julfrid finns också de som inte har varken frid eller ens tak på huvudet och de som är ensamma. Det finns enligt vår lokala tidning 2000 fattiga barn bara i lilla Umeå, barn som inte får julklappar och allt det som alla andra får. Vi kan alla göra en insats för dem, om vi vill, ge av vårt överflöd till dem behöver det mest. Det behöver inte vara något stort, bara en liten gåva eller en knackning på den ensammas dörr och välkomna alla i vår varma julgemenskap med en liten gest.

Vi alla behöver julen som en underbar tradition, en tid då vi sänker varandra glädje och värme i den mån vi kan. Stressen som skapas är ett modernt fenomen i denna tid då allt skall gå så fort och allt skall vara så perfekt. Det är inte nödvändigt att allt skall vara perfekt, utan det vi människor behöver mest är, att vi får stanna upp en stund för bara känna efter, vila och ta en paus från vardagens gråhet samt se oss omkring och på dem vi älskar mest.


Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på.
Tänd ett ljus för jordens barn. ”

(av Niklas Strömstedt och Lasse Lindbom )

 

Jag vill med dessa ord önskar er alla en fröjdefull jul.

                tnd_ett_ljus

November

 

November, den mörka dystra månaden gör mig nästan sjuk på alla de plan. Min värk blir sämre, men även psyket dalar ner tillsammans med mörkret som täcker mina ögon och min själ från allt som heter ljus och glädje. Jag tänder ljus och försöker finna tröst i dess varma fladdrande sken. Jag virar mig in i en filt som lindrar min värkande kropp med lite värme. Inspirationen att göra det jag älskar mest är nere.
Tiden går till att vänta, att vänta på ljuset, på värmen, men snart, snart tänds alla de tusen ljusen i vårt land, blinkande, tindrande ljus. Snön kommer kanske också snart sakta dalande på marken, där den reflekterar alla de tända ljusen på våra balkongen, träd och fönster. Det finns redan löften om det lite här och var då några har tjuvstartat med att tända adventsljus. På min balkong blinkar det redan röda små lampor och piggar upp både mig och andra som råkar få syn på dem. Våra hem fylls sakta av vackra julsaker, tomtar, vackra gardiner och glitter och gör tillvaron varmare, mysigare och gladare. Vi fyller våra frysar med bakverk och god mat inför högtiden jul och våra sinnen njuter av det ljuva dofterna som sprider sig från köket. I luften spirar även små hemligheter om tomtefar och hans små tomtar som spanar in om barnen är snälla. Snart blir det skyltsöndag med tända marschaller i stan, doft av glögg och gran. Affärerna fylls av vackra saker och livet av nya drömmar om saker vi kan få och uppleva. Vi samlas och träffas för att känna av gemenskapets värme i midvintermörkret vid juletiden.
I mitten av december kommer Lucia, med ljuskrona i håret och med tärnor, tomtar, pepparkaksgubbar och vackra sånger. Ljuvliga stunder med alla slags Lucior och guldgräddade lussebullar samt välsmakande pepparkakor.
Jag får nog smyga upp på vinden och börja plocka fram ljusstakar och stjärnor, glömma bort det mörka och dystra tiden vi har nu i november. Jag kanske skall sy nya julgardiner och göra tomtar, baka en kaka och drömma om jultiden i december. Det kan upplevas vara för tidigt att plocka fram ljusen, men jag tycker inte att det är för tidigt för att lysa upp sin tillvaro en mörk november dag, som är som en natt, då solen har vänt ryggen åt oss Nordbor. Så här års kan jag ju undra varför jag bor här, men trots mörkret och kylan så finns allt det bekanta från gamla tider och vänner alltid nära, värmande nära, trots allt. Jag provade ju Brasilien, den vackra sagoön Florianopolis, men saknaden efter språket och allt det bekanta blev för stor, fast nu när jag tänker efter så skulle jag ändå kunna hoppa över november och hellre njuta av solen och ljuset i Brasilien, men jag har ju allt det där kvar i mina minnen, som jag kan alltid plocka fram och sväva där i min fantasi. Snart, snart är det juletid med sina ljus och värme………det finns alltid hopp om liv även då det ser som mörkast ut.
jul

 

Mode och mode.

Jag var också där i folkvimlet och tittade på mode. Det var så mycket folk att jag knappt såg något, men jag var där och lyckades även ta några foton på det vackra folket i vackra kläder. Det mesta följde jag nog ändå via internet och bilderna där, då Umeå fashionweek hade,och har ännu, en egen sida på Facebook. Det är en stor händelse i Umeå när även allmänheten kan få se dessa underbara skapelser av kläder, väskor, skor och olika accesoarer. Jag vet dock inte för vems fördel denna jippo tillkommer för i stan på lördagen , då modevisningarna var över hela staden, fick jag känslan av att den ”bara ” kom för klädersbutikernas fördel, men skaparna får sin del vad mer av deras produkter säljs. Det är ett antagande , som jag inte är så säker på att den är rätt. Det var så mycket folk att jag inte kanske hörde allt, men jag hörde inte ett enda namn på en enda kläd designe, utan bara namn på affärer som visade sina kläder.
Jag personligen är inte så väldigt intresserad av mode som sådan, utan av kreativiteten och hantverket av alla kreationer som kommer ut år efter år. Hur kan det skapas hela tiden nytt som slår igenom och övertar hela världen. Det handlar om material, mönster, färger och modeller. Det är naturligtvis mode som återkommer, fast i moderniserat form som passar i tidens anda som i vi lever i just nu. Kläderna och accesoarer skapas tillsammans med musikindustrin, filmindustrin, behovet av kläder i olika arbeten osv. Vi klär även våra djur i större och större omfattning i dag och det har blivit ett område i mode i sig. Det finns mode i jaktskogen också, hur en jägare skall se ut då man smyger efter sitt byte bakom buskarna. Älgarna, hararna och inte ens hjorten bryr sig inte om hur en jägare ser ut utan de går mera efter andra signaler som dofter. Dofter är viktigt även för oss människor, fast vi vill helst gömma vår egen doft bakom parfymer och deodoranter, vilka också är ett område för modesvängningar. Hundar älskar också att gömma sin egen doft innan jakten, men de rullar sig i allt som luktar illa som rutten fisk eller bajs av alla slag, så där gäller inga moderinktiningar direkt.
Det finns mode i mat och dieter, vad vi skall äta och inte äta. Den mest konstiga dieten enligt mina smaklökar i dag är dieten där man skall äta mycket fett och proteiner. Min mun gillar inte smaken av fett och rött kött äter jag knappt längre, men det är mitt mode att helst bara äta bara vitt kött, fisk och grönsaker. Det är mode inne i fibrovärlden eller det kanske är mera en tro att det hjälper mot värken som vi fibromyalgiger har ständigt som följeslagare. Fibromyalgi kallades också ett tag för en modesjukdom precis som utmattningsyndromet, men det tror jag hittades på av läkarna som inte visste hur det skulle hantera dessa symptom som alltid funnits, men blivit flera fall med den moderna stressen som samället utsätter människan för. Fibromyalgin kallades förr och kallas säkert även i dag av många för svid och sved kärringvärk. Den är fortfarande något hemlighetsfullt syndrom på grund av att den inte blivit så forskat , men den är på väg att bli mera accepterad som en verklig sjukdom och inte som moderiktning i sjukdomsträsket.
Mode och tro kanske går hand i hand, tron på lycka och framgång om vi följer modes strömmar hela tiden. Att vi syns och känns rätt i ett samhälle. Kläderna säger vilka vi är, påstår de ”kloka” som vet allt om detta med kläder. Det ligger i viss sanning i det om man jämför med naturen i stort, vi kan ju se på djurens päls, form och färg vilka djur de är eller vilka raser katter och hundar är, fast just katt och hundraser är också något människor har skapat genom avel av våra husdjur,så det är ett slags mode som har också varit styrande i det på sitt sätt både på gott och ont. Belgian blue eller Belgisk blå en nötkreatur ras är också en skapelse av människan, men där kanske det inte var direkt mode som påverkade avelsresultatet utan att man kunde få mest möjliga mängd kött av ett enda djur. Belgien blue kan man ju inte påstå vara vacker på något vis utan det är mera ett levande köttberg. Men mode behöver inte alltid betyda vacker, utan den kan se ut hur som helst oavsett om det lockar ögat på oss alla Vi kan med andra ord också vara fula bara vi är det på modernt sätt.
Mode definieras på Wikipedia på följande sätt:
Mode, (latin: modus), betyder sätt, fason, rytm, mått, gräns; något som är förenligt med tidens rytm och smak, alltså det som är modernt.