Halmslöjd – mer än bara julpynt

Halmenshus3

Konsten att fläta och tvinna halm är urgammal. Föremål som är 5000 år gamla har hittats i Irak och Egypten, för trots att halm är ett förgängligt material sparas föremålen som avtryck i lera. Teknikerna som används är likadana över hela världen, framför allt flätning och spiralbindningsteknik. Materialet som används varierar dock, allt från halm, lika gräsarter till palmblad. I Norden har dock råg varit det vanligaste materialet till halmslöjd. Rågen växer sig hög, är både seg och böjlig samt får en vacker färg. Det är många föremål som kan tillverkas av råghalm – hattar, vaggor, korgar och dörrar. Genom att tjära föremålen inuti kan man vattentäta dem och på så sätt tillverkade man förr i tiden brandspannar.

Halmen har inte bara flätats till bruksföremål, utan även använts i olika ritualer. I alla tider har man tillskrivit säden och halmen magiska egenskaper. Framför allt årets sista kärve har tillskrivits kraft, man trodde att kornanden bodde kvar i den och den livskraften ville man föra över till djuren och åkrarna. Man gjorde vackra föremål av halmen, tex så kallade oroar (mobiler av halm, se bild till vänster) som hängdes upp i stugornas tak. Halmen smyckade stugan under julhelgen och sparades sedan för att strös ut på åkrarna under vårsådden.

Halmenshus2

Halm och halmslöjd har sådeles haft stor betydelse för människorna genom historien, men i vissa bygder har halmslöjden varit viktigare än i andra. En sådan bygd är Ärtemark i Dalsland, som blivit känd för den så kallade Ärtemarks hatten. Under 1800-talet var nöden stor i Dalsland och många tvingades lämna bygden. En av dessa var Märta-Stina Gottman som tillbringar en tid i Tistedalen i Norge där hon lär sig fläta halmhattar av samma typ som finns i Panama. När hon sedan flyttar tillbaks till Ärtemark gifter hon sig med Jan Andersson från Håbol och tillverkar så en halmhatt till sin make. Hatten blir vida beundrad och snart får Märta-Stina beställningar på fler halmhattar och produktionen växer så till den milda grad att halmflätning blir ett sätt för många fattiga att dryga ut kassan på vintrarna.

Halmslöjdandet fick på så sätt en mycket viktig position i Dalsland och den stärktes ytterligare när yrkesskolan Steneby startades 1934. Stenebyskolans fyra grundstenar var hemslöjd, yrkesskola, hantverk och småindustri. Halmslöjden har funnits med sen starten av skolan och idag är den en av tre specialskolor med hantverksinriktning i Sverige. På så sätt har halmslöjdskunnandet levt vidare i Dalsland och för att förhindra att kunnandet ska dö ut startade man 1982 Halmprojekt Dalsland. Projektet avslutades 1986 och då föddes ideen om ett Halmens Hus. Steneby Hemslöjdsförening, Ärtemarks Hemslöjdsförening och Bengtsforstraktens Hembygdsförening var drivande i bildandet av museet. Med hjälp av arbetsmarknadsprojekt och kommunala bidrag byggdes Halmens Hus Museum och Slöjdbutik och invigdes på våren 1995. Museet drivs av den ideella föreningen Halmens Hus som lever helt på bidrag från frivilliga. Medlemmar betalar 150 skr per år och blir samtidigt medlemmar i ÄLH, Älvsborgs läns hemslöjdsförbund samt i SHR, Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund. Museet är öppet året om med högsäsong i maj – september samt december, då man håller julmarknad i museet hela månaden ut.

ppelkrona_001Halmens Hus är så mycket mer än bara ett museum där vackra halmföremål ställs ut för allmän beundran och beskådande. Här drivs även kurser för de som är intresserade att förkovra sig i halmens mysterier. På höst och vår håller man helgkurser samt kvällskurser, och på somrarna kan intresserade gå flerdagarskurser för att lära sig såväl pilflätning som kurser i spiralbindning och halmslöjd. Personalen från Halmens Hus åker även ut på mässor och utställningar för att sprida kunskap om halmslöjd, samt arbetar tillsammans med skolor och förskolor. Museet har även särskilda halmlådor som skolor kan rekviera för att arbeta med halmslöjd på egen hand.

Inne i Halmens Hus finns det även en högkvalitativ slöjdbutik där man säljer slöjdarbeten från såväl lokala förmågor som konsthantverkare från andra områden i Sverige. Några av föremålen kan även ses på museets hemsida, kontakta gärna museet om ni är intresserade av att veta mer om de föremål som finns till försäljning! På den rika hemsidan kan ni även besöka de olika utställningarna i virtuell form samt göra sökningar på databasen Axet, Nordens enda databas över halmlitteratur och en riktig skattkammare för den halmslöjdsintresserade! Har du dessutom lust att pröva på att göra din egen halmbock till jul? Det finns en snabbguide över hur man gör en halmbock på hemsidan med detaljrika bilder, bara att skaffa fram lite råghalm och sätta igång med andra ord!

Hur hittar ni då till denna skattkammare i Dalsland? Kör till Bengsfors i och leta er till Gammelgården. För mer detaljerad information om Gammelgården besök gärna deras egen hemsida.

Vi på Syjunta vill rikta ett stort tack till Museichef Johanna Lindström vid Halmens Hus som delat med sig av sina kunskaper samt för de vackra bilderna på halmslöjd som vi fått lov att publicera här på sidan.

Halmenshus1

Text: Helena Hörberg

Foton: Halmens Hus