Njut av ögonblicket nu, just nu.

Jag befinner mig på landet i ett gammalt hus, som en gång för länge sedan fungerade som en konditori och bageri. Huset har sett sina bästa dagar,men det är fortfarande vackert och det bär med stolthet sina minnen från tiden då allt blomstrade som mest, trots att färgen på huset håller på att flagna och den gamla bakugnen nere i källaren numera är oanvändbar.

När jag kom hit, kom även högsommarvärmen helt plötsligt och överraskade mig och alla andra med en otrolig hetta. Det gamla huset blev het som en bakugn trots att det stått kallt och ouppvärmt hela vintern. Inga kläder kändes bekväma just då. Hettan försvann lika plötsligt som den hade kommit efter några dagar och det blev nästan lika kallt som det hade varit varmt och det gamla huset förvandlades till ett kylskåp. Nordanvinden förde inte med sig bara kylan utan också regn. Det gamla husets väggar och fönster släpper in både kyla och värme lika lätt, men kakelugnen i hörnet går att elda, så den fick bli en värmekälla under de kalla, regniga dagarna.

Livet som ibland kan verka lunka fram utan några större ned-eller uppförsbackar kan föra med sig plötsliga händelser som får oss människor att stanna upp, och fundera på livets mening bakom allt. Jag kom hit till lugnet på landet och trodde att det livet skulle flöda fram lugnt och harmoniskt, men så blev inte fallet. Lika plötsligt som hettan förvandlades till kyla försvann även en bybo som jag kände väl. Jag träffade honom dagen före och allt var som vanligt och han sade sig må bra. Dagen efter då jag gick hem tidigt på förmiddagen från affären på byns huvudväg, passerades jag av en ambulans med blåljus. Jag tänkte inte mer på det än att jag förstod att någon blivit sjuk eller att det hade varit en olycka någonstans på vägen. Beskedet om det plötsliga, ofattbara, oväntade kom sent på kvällen. Bybon var död. Hans hjärta hade stannat på väg till sjukhuset i ambulansen, som körde förbi mig bara några timmar innan.

Det är svårt att ta in, då någon försvinner bara plötsligt, utan förvarning. Chocken kylde ner mitt inre och regnet med nordanvinden kylde ner min kropp. Elden i kakelugnen gav lugnande stunder, men tankarna vandrar hur de vill ibland oavsett vad man gör. Det tar säkert många dagar innan jag fått tillbaka lugnet som jag fann här i det vackra gamla huset, mitt på landet, i naturens sköte.

Sommaren gör sina framsteg hela tiden nu. Jag flyter med livet i takt med fågelsången och min kamera fångar nya blommor som kommer fram varje dag. Jag är sorgsen, men det gäller att inte sluta leva så länge jag bara kan, då livet inte har några garantier om att jag får en nästa dag. Det här gamla huset bär säkert med sig många minnen av glada och goda tider, men det kanske också bär en sorg av de som förlorats på vägen. Gamla hus kan kanske inte känna något sådant som så, men minnena finns i väggarna i alla fall, tror jag.

Regnet har upphört för tillfället och solen värmer åter igen , fast lite bakom molnen. Allting vänder förr eller senare till det bättre igen och livet fortsätter sin lugna lunkt tills något annat händer bara så där plötsligt och oväntat så som många gånger förr. Ha en fin sommar och njut av ögonblicket som varar nu, just nu.