Snart är våren här.

 

 Milo_pskfjder_1_redigerad-1                                                                                             

Vi ser solen mer och mer och  fast kylan nu biter sig fast, åtminstone här uppe i Norrland, så är solens återkomst ändå ett litet löfte om att att våren är på väg. Vi passerade vårjämningsdagen den 20;de mars i år, det vill säga då dagarna blir längre än nätterna, för den riktiga  vårjämningsdagen sker i verkligheten några dygn tidigare än vi har den uppskriven i vår kalender. Snart firar vi påsk också och det är enligt våra traditioner vårens högtid.

Påskens färg är gul, och det grundar sig på, att det är solens färg sedan gammalt. Vi målar ägg till påsken för att hönorna har börjar värpa bättre på våren och äggen symboliserar vårens betydelse för återfödelse och fruktbarhet. Påsken är också en av de viktigaste högtiderna i Kristendomen. Jag födde min son på Påsken 1978 så för mig har Påsken stor betydelse bara grund av det.

Jag har på mina promenader ute försökt hitta flera vårtecken än bara ökad mängd av soltimmar.Jag gjorde även ett försök att gå en bit in i skogen för att hitta några vårtecken där, men då sjönk jag bara upp till midjan i snön. När jag väl hade lyckats kravla mig tillbaka på vägen från min snögrop bestämde jag mig att inte göra liknande försök förrän till midsommar nästa gång. Jag hittade till slut tecken på att solens strålar gör någon verkan ändå i form av lite smält snö på södersidan av snöhögarna. Ett vårtecken är också att fåglarna både syns och hörs mera, men sedan har jag inte hittat något mer. Här uppe i Norrland kan våren komma väldigt snabbt, när den väl sätter i gång, så fort att man knappt hänger med. Det känns ibland att vintern övergår snabbt till försommar och hoppar över våren i den formen som man har i Södra Sverige. Våren i Norrland firar vi oftast sittandes i snögropar och lapar sol.

När det gäller påsken har vi har många blandade traditioner kring den. En av dem bygger på en gammal folktro att påskkärringen flög med sin kvast till Blåkulla. I Sverige avrättades hundratals kvinnor på 1600 talet för att de antogs vara häxor,som åkte till djävulens gästabud, som hölls i en vackert gård som kallades just för Blåkulla. För att skrämma bort dessa häxor tändes det eldar och sköts gevär och det lever kvar i våra påsksmällare. Jag hoppas dock att slippa dessa smällare, som bara skrämmer våra husdjur. Våra moderna små påskhäxor är helt bedårande små varelser i sina söta förkläden och de behöver inte skrämmas bort. Jag tycker inte att benämningen häxa är något negativt i dag, utan det sympoliserar mera att kvinnan är stark och vet vad hon vill. Det var säkert även de gamla tiders kvinnor, som kallades häxor, starka och självständiga kvinnor som inte sågs med blida ögon. Häxor antogs äga övernaturliga krafter som inte var förenliga med kyrkans åsikter.

Det finns i dag de som kallar sig häxor, både män och kvinnor. De är människor som försöker finna tillbaka till en andlighet som baserar sig på jordens växtlighet, naturens rytmer, död och uppståndelse nästa vår. De iaktar naturen och försöker finna balans med jorden, som är på väg att gå under av all exploatering.

Jag iaktar också naturen mer än gärna och finner ro i dess sköte, fast inte är jag någon häxa för det, tror jag. Det finns inget så underbart som just våren, då naturen vaknar sakta men säkert till liv igen och vi med den. Människorna börjar röra på sig ute mycket mer och även våra tungor lossnar så vi pratar och umgås mycket mera med varandra. Det viktigaste samtals ämnet så här års är nog vädret och vår längtan efter värme och grönska. Snart, snart så händer det, att våren är här!

gul_kopierad

Jag önskar er alla Glad Påsk och mycket sol och värme.